Bonjour Bokcirkeln!

Nu är det dags igen för bokcirkel i Lundströms bokradio i Sveriges Radio P1. Det passar mig utmärkt eftersom jag vill komma igång med en ny bok  och kan behöva lite sällskap i läsningen. Den här gången är det rapparen Petter och författaren Jenny Jägerfeld som samtalar med Marie Lundström kring klassikern Bonjour Tristesse av Francoise Sagan. Boken kom ut i svensk översättning 1955.

Jag blir lite extra glad över att Jenny Jägerfeld ska delta i samtalet eftersom jag verkligen gillade hennes ungdomsbok Här ligger jag och blöder. Den är ju inte retro men passar utmärkt för oss som inte varit ungdomar på ett tag ändå. Om du besöker något av de ställen i Huddinge kommun där vi har placerat ut Läsgodispåsar kan du passa på att låna påsen med smaken Gammaldags karameller, i den finner du ett exemplar av just Bonjour Tristesse. Annars är du välkommen till ett bibliotek i Huddinge där du kan låna boken. Skynda skynda, redan på lördag 25 maj drar bokcirkeln igång!

/Lisa

 

Bilderboksretro

I vintras skulle vi ha haft besök av Susanna Hellsing i Retrobiblioteket men då fick vi tyvärr ställa in programmet på grund av snöstormskaos.

Men nu har vi glädjen att få ett nytt besök! Nu på onsdag den 24 april kl 18.30 kommer Susanna till Huvudbiblioteket.

Susanna kommer att berätta om bilderböcker vi minns från 50-, 60- och 70 talet och om författarna och tecknarna bakom dem.

Susanna har tillsammans med Lisa Bjärbo skrivit boken Bilderboksretro 50-tal och i boken finns massor med härliga gamla tidstypiska bilderböcker från 1950-talet.  Tillsammans med information om författare och illustratörer ger den en fin inblick i 50-talets barnböcker.

En personlig favorit som de tar upp i boken är Historien om någon av Åke Löfgren och Egon Möller-Nielsen. Det är en riktig klassiker från 1951 som håller lika bra idag. Den är fortfarande mycket efterfrågad på biblioteket och visas t ex även som teaterpjäs.

Boken börjar med:

Det här var underligt! Det är en våt fläck på golvet i tamburen! Någon måste ha varit här! Det är någon som har smugit in genom porten och in genom dörrspringan och lämnat en våt fläck på golvet. Vem kan det vara? Var kan han vara nu? Vi ska se efter om han gömmer sig i nästa rum!

Sedan får man följa den röda ulltråden genom olika rum och till slut upp på den lite läskiga vinden för att tillslut komma fram till ett stort skåp. Och vad kan finnas där inne? Spännande för både stora och små.

Böckerna om Bilderboksretro finns också om 60- och 70-talet.

Hjärtligt välkomna på onsdag 24/4 kl 18.30.

Fri entré, men biljett behövs! Ring och lägg undan en biljett eller kom förbi Huvudbiblioteket och hämta den !

/Jenny

Greta Garbo och Lotta

Denna vecka bjuder vi in till två program och en utställning i Retrobiblioteket! Som Anne tidigare skrivit på bloggen, kommer Ellen Mattson ikväll 18.30 och berättar om sin roman ”Vinterträdet” som handlar om Greta Garbo.

På onsdag 10 april inviger vi en utställning om Lotta-böckerna. Då får vi också besök av Sällskapet för Ester Ringnér-Lundgren, som berättar om kvinnan som skrev de populära böckerna om Lotta under pseudonymen Merri Wik. Utställningen kommer att stå i retrobiblioteket under en månads tid. Läs mer om programmet på vår webbplats!

 

Greta Garbo, myten och Hollywood

Hon var 1900-talets stora affischnamn – mytomspunnen, beundrad, undflyende.
Hennes ansikte fanns överallt, vackert gåtfullt och överjordisk.
Hon blev en ikon.
Men vem dolde sig bakom masken, bakom myten?

 Ellen Mattson berättar, utifrån sin roman Vinterträdet, hur man tänker som författare när man skriver om en historisk person.

Ellen Mattson bok börjar när Greta Garbo står mitt i karriären med flera stora stumfilmer bakom sig. Framför henne ligger publiksuccéer som Anna Christie, Mata Hari och drottning Kristina.
Men det är inte Garbo som är romanens jag utan den 20-åriga Vendela Berg från Göteborg. De träffar varandra på Amerikabåten och Vendela blir Garbos förtrogna. Hon finns alltid i den skygga stjärnans närhet, som sekreterare, sällskapsdam och trösterska.
Vendela ser hur människor runt Greta vill komma henne nära och förstå vem hon är. Greta värjer sig och flyr. Men även Vendela vill hitta det där som finns bakom skönheten, det vackra och gåtfulla ansiktet. Är det möjligt att tränga bakom masken?

Ellen Mattsons skildring av den stora stjärnan skiljer sig inte så mycket från den gängse bilden. Garbo är sval, melankolisk och undflyende. Men här finns också andra och starkare känslor, och det gör det hela intressant. Det finns en tvetydighet som gör henne till människa. Vi får inte svar på vem Greta Garbo var. Hon förblir en gåta. Däremot framträder en människa av kött och blod, en jordnära person med samma behov och känslor som alla andra – det gör henne mindre överjordisk.

Välkommen till Huvudbiblioteket och lyssna på Ellen Mattson måndagen den 8 april kl. 18.30. Biljetterna släpps den 2 april.

/Anne

Katarina Taikon

Visst känner du till berättelserna om Katitzi? Många har läst böckerna om Katitzi som gavs ut under 70-talet och har kanske även sett den filmatisering av böckerna som visades på tv. Jag tror att jag som barn var medveten om att böckerna berättade historien om författarens egen barndom men för mig var ändå berättelserna mest just det, berättelser. Jag minns hur jag tyckte om att Katitzi kunde vara både rädd och osäker men också modig, busig och envis på samma gång. Det var spännande att som läsare få följa Katitzi och få lära mig mer om livet som kringresande rom, ett liv så annorlunda det jag själv levde. För mig är berättelsen om Katitzi nära sammankopplad med de bilder Björn Hedlund gjorde till kapitelböckerna men också till de serieversioner av böckerna som jag och min syster läste. Katarina Taikon skrev många berättelser om Katitzi som fortfarande hittar nya unga läsare på biblioteket.

Idag som vuxen läser jag journalisten Lawen Mohtadis bok ”Den dag jag blir fri: en bok om Katarina Taikon”. När hon i den berättar om Katarinas barndom känner jag igen berättelserna om Katitzi. Men jag lär mig så mycket mera också om romernas kultur och historia, hur diskriminerad folkgruppen har varit i Sverige och om den kamp Katarina drev för mänskliga rättigheter. Det är inspirerande att läsa om en kvinna som med ett stort mod och med många hinder på vägen lyckades förändra inte enbart sitt eget liv utan som med oförtrutet engagemang dessutom kämpade för att förbättra situationen för andra. Lawen Mohtadis bok om Katarina Taikon är intressant och gripande men också viktig eftersom den bidrar till den svenska historieskrivningen.

Om du vill läsa mera kan du låna böckerna av Katarina Taikon på biblioteket. ”Den dag jag blir fri” finns att läsa som e-bok. Du behöver lånekort och pinkod för att ladda ner den.

Tisdagen 19 mars kl.18.30 besöker Lawen Mohtadi huvudbiblioteket för att berätta mera om sin bok. Biljetter släpps 12/3.

Välkommen! /Lisa

 

Feministklassiker i Retrobiblioteket

Inför 8 mars gör jag ett svep över Retrobibliotekets 70-talshylla och plockar ut några kvinnoskildringar värda att lyftas fram.
Marilyn Frenchs klassiker ”Kvinnorummet” kom ut 1977 och översattes till svenska 1978. En debattbok i romanens form. Älskad av många, läst och flitigt diskuterad. French lyckades med sin bok göra väldigt många väldigt arga.

”För Lydia” av Gun-Britt Sundström från 1973 är en romanparafras på Hjalmar Söderbergs ”Den allvarsamma leken” som gavs ut 1912. Förlaget Modernista har gett ut Sundströms bok i nyutgåva med förord av Nina Lekander. Gun-Britt Sundström lyfter fram kvinnans situation i ett samhälle i kraftig förändring samtidigt som det patriarkala könsförtrycket opåverkat lever kvar.

”Inte skära bara rispa” kom ut 1977 och var Agneta Klingspors debut. Hon skrev den i dagboksform och skildrar åren 1962-1976. Idag räknas boken som en av 70-talets feministklassiker.

”Män kan inte våldtas” av Märta Tikkanen publicerades mitt under ett omtalat våldtäktsmål och väckte stor debatt när den kom ut 1975. Ett högst aktuellt tema i dag men då boken gavs ut föredrog många att blunda för sexuella övergrepp mot kvinnor. Boken har översatts till flera språk och även filmats.

/Gunilla

Hus & Hem Retro

Du har väl inte missat att vi prenumererar på tidskriften Retro?! Du hittar den på det nya fina mötesbordet i Retrobiblioteket.
/Lisa