Greta Garbo, myten och Hollywood

Hon var 1900-talets stora affischnamn – mytomspunnen, beundrad, undflyende.
Hennes ansikte fanns överallt, vackert gåtfullt och överjordisk.
Hon blev en ikon.
Men vem dolde sig bakom masken, bakom myten?

Vinterträdet Garbo

 Ellen Mattson berättar, utifrån sin roman Vinterträdet, hur man tänker som författare när man skriver om en historisk person.

Ellen Mattson bok börjar när Greta Garbo står mitt i karriären med flera stora stumfilmer bakom sig. Framför henne ligger publiksuccéer som Anna Christie, Mata Hari och drottning Kristina.
Men det är inte Garbo som är romanens jag utan den 20-åriga Vendela Berg från Göteborg. De träffar varandra på Amerikabåten och Vendela blir Garbos förtrogna. Hon finns alltid i den skygga stjärnans närhet, som sekreterare, sällskapsdam och trösterska.
Vendela ser hur människor runt Greta vill komma henne nära och förstå vem hon är. Greta värjer sig och flyr. Men även Vendela vill hitta det där som finns bakom skönheten, det vackra och gåtfulla ansiktet. Är det möjligt att tränga bakom masken?

Ellen Mattsons skildring av den stora stjärnan skiljer sig inte så mycket från den gängse bilden. Garbo är sval, melankolisk och undflyende. Men här finns också andra och starkare känslor, och det gör det hela intressant. Det finns en tvetydighet som gör henne till människa. Vi får inte svar på vem Greta Garbo var. Hon förblir en gåta. Däremot framträder en människa av kött och blod, en jordnära person med samma behov och känslor som alla andra – det gör henne mindre överjordisk.

Välkommen till Huvudbiblioteket och lyssna på Ellen Mattson måndagen den 8 april kl. 18.30. Biljetterna släpps den 2 april.

/Anne

Annonser

Katarina Taikon

bild (65)

Visst känner du till berättelserna om Katitzi? Många har läst böckerna om Katitzi som gavs ut under 70-talet och har kanske även sett den filmatisering av böckerna som visades på tv. Jag tror att jag som barn var medveten om att böckerna berättade historien om författarens egen barndom men för mig var ändå berättelserna mest just det, berättelser. Jag minns hur jag tyckte om att Katitzi kunde vara både rädd och osäker men också modig, busig och envis på samma gång. Det var spännande att som läsare få följa Katitzi och få lära mig mer om livet som kringresande rom, ett liv så annorlunda det jag själv levde. För mig är berättelsen om Katitzi nära sammankopplad med de bilder Björn Hedlund gjorde till kapitelböckerna men också till de serieversioner av böckerna som jag och min syster läste. Katarina Taikon skrev många berättelser om Katitzi som fortfarande hittar nya unga läsare på biblioteket.

Den_dag_jag_blir_fri_0_

Idag som vuxen läser jag journalisten Lawen Mohtadis bok ”Den dag jag blir fri: en bok om Katarina Taikon”. När hon i den berättar om Katarinas barndom känner jag igen berättelserna om Katitzi. Men jag lär mig så mycket mera också om romernas kultur och historia, hur diskriminerad folkgruppen har varit i Sverige och om den kamp Katarina drev för mänskliga rättigheter. Det är inspirerande att läsa om en kvinna som med ett stort mod och med många hinder på vägen lyckades förändra inte enbart sitt eget liv utan som med oförtrutet engagemang dessutom kämpade för att förbättra situationen för andra. Lawen Mohtadis bok om Katarina Taikon är intressant och gripande men också viktig eftersom den bidrar till den svenska historieskrivningen.

Om du vill läsa mera kan du låna böckerna av Katarina Taikon på biblioteket. ”Den dag jag blir fri” finns att läsa som e-bok. Du behöver lånekort och pinkod för att ladda ner den.

Tisdagen 19 mars kl.18.30 besöker Lawen Mohtadi huvudbiblioteket för att berätta mera om sin bok. Biljetter släpps 12/3.

Välkommen! /Lisa

 

Feministklassiker i Retrobiblioteket

feminist
Inför 8 mars gör jag ett svep över Retrobibliotekets 70-talshylla och plockar ut några kvinnoskildringar värda att lyftas fram.
Marilyn Frenchs klassiker ”Kvinnorummet” kom ut 1977 och översattes till svenska 1978. En debattbok i romanens form. Älskad av många, läst och flitigt diskuterad. French lyckades med sin bok göra väldigt många väldigt arga.

”För Lydia” av Gun-Britt Sundström från 1973 är en romanparafras på Hjalmar Söderbergs ”Den allvarsamma leken” som gavs ut 1912. Förlaget Modernista har gett ut Sundströms bok i nyutgåva med förord av Nina Lekander. Gun-Britt Sundström lyfter fram kvinnans situation i ett samhälle i kraftig förändring samtidigt som det patriarkala könsförtrycket opåverkat lever kvar.

feminist2
”Inte skära bara rispa” kom ut 1977 och var Agneta Klingspors debut. Hon skrev den i dagboksform och skildrar åren 1962-1976. Idag räknas boken som en av 70-talets feministklassiker.

”Män kan inte våldtas” av Märta Tikkanen publicerades mitt under ett omtalat våldtäktsmål och väckte stor debatt när den kom ut 1975. Ett högst aktuellt tema i dag men då boken gavs ut föredrog många att blunda för sexuella övergrepp mot kvinnor. Boken har översatts till flera språk och även filmats.

/Gunilla